Ny vecka, vecka 12. En vecka kvar till det ska vara "säkert".
Har svårt att hitta den känslan när jag är inne på dag 18 med blödningar eller ja, blod.
Trött på allt rännande på toan stup i kvarten för det känns som det kommer mängder, men det gör det ju inte.
Trött på att ha läkare som säger att allt ser bra ut så fortsätt skvätt på du.
Trött på läkare som säger, kanske, borde, bör, brukar, som inte ger mig ett rakt svar.
Trött på att inte riktigt få landa i att jag har gjort 1/4 av graviditeten och faktiskt fått "njuta" av det.
Trött på att inte få sova.
Trött på att gå in i "spökveckorna" där inget längre känns eller märks.
Trött på att bli hysterisk fast jag vet att jag inte behöver.
Trött på att vara hormonell.
Trött på att det jämt smakar blod i munnen och halsen på mig.
Trött på att vara trött!!

Så, då har jag gnällt av mig, så då kanske jag kan vara nöjd några dagar...

Jaha, då va vi igång igen då... Jävla skitblod!!   

Första dagen på 14 dagar jag inte blöder! ÄNTLIGEN!!!!!! Kan det snälla vara bra nu?!

Sen har vi vunnit en vecka!
Fick det här med räkningen ordentligt förklarat för mig. Jag tänker ju att vecka 10+3 är vecka 10, fast egentligen är ju vecka 11 gjord då med 3 dagar. Typ. Detta gör ju att vi har gjort vecka 12 den 22/5, vilket betyder att vi kommer över på den"säkra sidan" en vecka innan mina kalkyleringar!!   
Alltså, typ!! Haha blir inte klok på detta....

Men hua vad kopiöst trött jag är! Försöker verkligen hålla mig vaken men det kommer inte gå så bra.. Frun är och repar så det är ingen hemma som kan underhålla mig och jag är alldeles för trött för och umgås med någon!
Städade på jobbet idag och sen gick ryggen av. Konstigt hur det kan va bra på morgonen och sen bara rasar det under dagen. När brukar "hormon"fogar lägga sig då? För det ska väl ändå inte vara så här resten av graviditeten?
Sen är det nått konstigt med sömnen. Jag kan inte sova på nätterna. Eller jo, men i intervaller. Sover typ 2 timmar och sen är jag vaken i ca 20-60 minuter och så håller jag på nätterna igenom. 
Jag har alltid krävt otroligt mycket sömn och nu borde kroppen kräva mer, men jag har aldrig sovit så lite som jag gör nu. Jag sover så lite att jag blir livrädd att jag ha "stressat" sönder mig.. Det va typ så här sömnen va under min depression för 14 år sedan + lite mer illavarslande tankar i huvudet, för några sånna har jag inte nu!
Nä, man kanske ska ta och passa på och sova lite i soffan, för natten lär ju inte spenderas med att sova...

Just ja, igår skaffade jag/vi en gravidförsäkring. Folksam, gratis, så varför inte?!

Ny vecka! Det går sakta men säkert framåt.
Ny "grej", blodsmak i munnen. Så jäkla vidrigt.... Nån som vet vad det beror på?
Jag blir Barbapapatjock! Jag ville få bli gravidtjocks tjock men istället kommer jag bli en badboll, lixom rund hela vägen runt! Irriterande!! 
Attacktjock på eftermiddagarna. Ja herregud hur jag ser ut!!
Är nog snart dax att börja knäppa kort, väga och kanske mäta magen. 
Ont i huvudet och lite småyr.
Småskvättandet fortsätter.

Vi fick en tid idag på KK och åkte upp klockan 10. 
Jag har blitt petad på av en läkare och en studerande. Allt ser ut precis som det ska bortsett från mina äggstockar som fortfarande är dubbelt så stor som dom ska (ca 6 cm). Blodet kommer från mina slemhinnor i livmodertappen som inte riktigt återhämtat sig efter stimuleringen med IVF:en. En bra föklaring som jag kan ta och förstå. Nu är det inte bara "telefongissat" vad det beror på utan nu vet vi. Dessa blödningar är helt ofarliga och kan pågå ett bra tag. Jag är lugn, även om jag fortfarande blöder!

Pricken är 3 cm, hjärtat slår och den vinkade åt doktorn! Helt otroligt!!   
Våran Prick har blivit vårat barn.
   
Mitt och min fina Frus barn!
Vi ska få barn!

Doktorn tog ut 4 bilder, varav ett skulle han ha till sitt UL-album för det va en sån perfekt bild (kan det vara ett A-barn kanske   ), sen säger han -Och en bild till familjen.
Familjen.
Vi blir ju en familj. En riktigt familj. Inte bara en liten familj, utan en familjfamilj. Inte bara 2 fruar och två katter, utan en familj, med ett barn. En riktig familj!

Nu får det vara bra med oro. Allt är bra och så kommer det vara. Nu måste jag få landa i att vara gravid, lycklig och börja andas igen!

Nu orkar jag inget mer! Nu bryter jag ihop snart. Imorse när jag gick på toa va det blod, typ en mensbldning, sen har det fortsatt med lite mindre blod, men dock mer än dom senaste 7 dagarna, hela dagen! Det är inga kramper och inte riktigt så mycket blod att man kan tro missfall (fast det gör man ju ändå). Jag blir galen, förbannad, hysterisk och lessen!
DET VA INTE SÅ HÄR DET SKULLE BLI!!!
Frun blir lessen och hysterisk, naturligtvis. 
Så sitter vi här hemma och är lessen och arg och försöker förstå vad det är som händer i min kropp. Men det går ju inte och förstå. Jag blöder, för nu är det ingen "blödning", utan nu blöder jag, på riktigt! 
Jag blir knäpp i huvudet. Man psykar sig själv till botten! Galen!!
När vi va på akuten för 6 dagar sedan såg allt bra ut, men nu då? Är Pricken kvar och lever den? 
På akuten fick vi ju ingen förklaring till blodet utan bara ett OK i arslet och blev hemforslade.
Jag måste få veta vart det kommer ifrån, jag måste förstå vad det är som händer, för nu dör jag lite varje gång jag går på toaletten! 
Jag blir knäpp!!!

Dag 7 i mitt "skvättande". Nu är jag inte så orolig längre utan mest bara irriterad! 7 jävla dagar!!! Det räcker väl nu?? Om man tänker ordinarie mensdagar så ska det vara bra IDAG, men det är ju inte mens utan det är nått annat.. Ja ja irriterande är det! 
Jag försöker fundera vad jag gör dom dagarna det kommer men jag kommer verkligen inte på nått speciellt jag gör som kan framkalla det.
Enligt Bm så blir slemhinnorna väldigt sköra, lite vanligare vid IVF, och eftersom jag nu har väldigt lätt att blöda i munnen, så är det väl inte konstigt att alla andra slemhinnor blir lite upprörda, även fast jag inte borstar dom... Ha ha!

Törstig som få. Vaknar på nätterna och måste dricka vatten eller massiva mängder juise (stavning?). Tycker jag inte gör annat än och dricker vilket resulterar i att vaknar jag inte av att jag är törstig på nätterna så måste jag upp och gå på toa!

Google är min värsta fiende! Eller typ min hjärna, som tillåter mina händer att googla...
Allt som händer ska det googlas på vilket betyder att 
1. Jag har graviddiabetes.
2. Pricken mår inte bra.
3. Jag kommer dö.

Blir så trött på mig själv!
Vi har passerat vecka 6-7 när det är som störst risk att få missfall eller att fostret dör (och det behöver inte komma ut på en gång). Vi såg ett hjärta så i vecka 8+6, så vi vet att Pricken lever. 
När ska jag ge mig? När ska jag låta mig själv att tro att det ska gå bra?

Skitgnälldag!