Bara man får gråta av sig en stund och ha en riktigt skitdag, så blir det bättre!
Idag lämnade jag den sjuka frun hemma och åkte på kalas en stund. Hur mycket jag än älskar min fru, så är det väldigt påfrestande att båda har ont och samtidigt "gå på varandra" hemma.  Men att komma bort och äta litee gofika med brorsonen gör under för humöret. Sen åkte jag och hämtade frun och rejsade till ICA. Efter en lång och mödosam handling och packning i bilen, upp i lägenheten och in i kylen, så kan vi äntligen äta nått annat än fil till frukost, lunch och middag!   
Dock mindre smart att handla när det bara är jag som kan bära..
Verkar som jag har börjat fått sammandragningar när jag anstränger mig, bara som en bra kombo till diskbråcket..    Är detta vanligt i vecka 22?

Ikväll kommer fina systersonen hit, den lilla lilla bäbisen som kom till världen i måndags. Ska bli så mysigt och få snusa bäbis!!   
Helt otroligt att om några månader har vi en egen att snusa på!!   

Ang inlägget igår, så löser sig allt. Vi kommer få till rummet. Vi kommer ha råd med det vi vill. Vi kommer kunna vara hemma länge. Vi kommer att fixa allt.
Det är bara att ibland, då orkar jag inte helt enkelt och då rasar allt, precis allt Men som jag skrev tidigare, när det väl är rasat och upplockat igen, då är allt bra!!

Pricken mår bra. Sparkar och har sig   
Ibland känns det som h*n tar spjärn mot ryggraden och bara pressar ut kroppen mot magen. Det är nästan som man kan känna huvudet, ryggen och rumpan genom magen när det trycks på, och jäklar vad ont det kan göra... Men det gör inget, för det är ett litet efterlängtat hjärta där inne!
Vårat fina, fina hjärta!!

 

Kajsa

29 juli 2012 20:16

Allt löser sig, klart att det är jobbigt vissa dagar och man vill bara lägga sig ner och dö lite :) hormonerna är jobbiga....
Jag hade sammandragningar med båda från typ v 12. inget konstigt eller ovanligt, kroppen som tränar för förlossningen. inget att oroa sig för. Bara känna med kroppen, jag var tvungen att stanna lite ibland och bara vänta på sammandragningen skulle släppa, sen var det bara som vanlgt igen.
Kram

attblimammor

29 juli 2012 23:02

Bara man får ur sig brytet, så blir det bättre!! Men dom här jäkla hormonerna är inget och leka med..
Men, allt blir bra tillslut :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom vår lilla son är här nu, så känns det som denna bloggen får gå i vila! Denna blogg har varit min/vår ventil genom hela bäbisgörandet och graviditeten och nu är ju lixom resultatet här.Nu börjar en helt annan resa, den livslånga      Om n...

4 veckor för tidigt kom han! Ture, vår fantastiskt underbare son!! Så älskad, så självklar, så underbar!       Just nu ligger vi på prematuren med honom. Han är fullt frisk men eftersom han är född i vecka 36+1 så får vi stanna några dagar ...

Herregud, ny vecka igen!! Och nu börjar räkningen bli lika förvirrande som i början. Vi är på vecka 37. Vi har fullgjort 36 veckor vilket betyder att det är 4 fulla veckor kvar tills bäbis ska komma ut, eller? Om 4 veckor har vi fullgjort 40 veckor, ...

Jag har det jobbigt, Frun har det jobbigt, allt är jobbigt!!Frun har det jobbigt med jobbet och lite avsmittade hormoner. Sen gör det väl sitt till att det är ganska nära nu. Man har nerverna lite utanpå kroppen.Jag har ont. Överallt, hela tiden! Jag...

En månad kvar.En månad till Umeås datum, 4 december.Mindre än en månad kvar enligt ULdatum, 3 december.Mycket mindre än en månad till mitt datum, 28 november.Lite mindre än en månad till fruns datum, 2 december.     Hur som helst är bäbis bar...