Det känns som allt händer runt mig.. Jag blir så påtagligt medveten att folk runt mig får/har barn. Och det gör mig inget, det bara är så att jag märker det lite mer.. Jag älskar packets ”gemensamma” bäbis. Hon har mitt hjärta i en liten ask! Hon är så fin!! Vårat lilla spöke.

Sen är det alla dessa regnbågsbäbisar som har kommit eller som ska komma. Va det lika förvirrande/jobbigt för dom som det är för oss? Hade dom också olika jäkla problem att värja sig för? Hade dom också samma tankegångar som oss?
Det är ju så svårt att få reda på allt när man inte har berättat för så många!

Nu kom det över mig igen!!
Vi hade ju iskallt räknat med att göra tre försök innan sommaren och sen ta en paus under sommaren för att göra en IVF till hösten.. Som det blir nu får vi vara glad om det blir en ”bra” försök innan sommaren..

Man skulle kunna säga att livet går lite i vågor nu. Det va ju, återigen, inte såhär det skulle bli! Det skulle ju gå bra med allt, alla prover såg ju bra ut.
Sen fastnar man ju i allt! Det går inte och släppa och sluta tänka på hela cirkusen vi befinner oss i. Nu tänker jag väl inte på det hela tiden, men några gånger per dag kommer det över en!!

Det är bara och försöka sluta tänka på det, men det är svårt..